Ett år sedan min Kjell dog.

Hej på er alla.
Ja idag är det en lite svår dag för mig. Idag kl.11.10 är det exakt ett år sen min älskade Kjell dog. Dagen innan min födelsedag.



Jag glömmer aldrig dom sista andetagen han tog. Det var hemskt. Är så glad att Annie och sköterskan var hos mig då.
Kjell ville liksom inte "släppa taget". Han slutade andas, men började igen efter några sekunder. Sekunder som för mig kändes som en evighet. Två-tre gånger gjorde han så innan han slutade andas helt och blev stilla. Sen kom det bara några få, snabba blåsande när lungorna tömdes.
Annie grät och jag grät och sköterskan kramade om oss.
Det var precis som om allt bara stannade för mig då och jag blev som en zombie. Jag slutade liksom känna något, slutade leva. Blev liksom helt förstenad. Gjorde bara det jag var tvungen att göra.
När de på eftermiddagen kom och hämtade Kjell fick jag hjälpa till att lyfta ned honom på båren.



Det tog lång tid innan jag riktigt fattade att han var borta, att han aldrig skulle komma tillbaka. Jag väntade varje dag på att han skulle komma hem, öppna dörren och ropa "Hej älskling" som han alltid gjorde. Inte ens efter begravningen kunde jag tro på att han var borta för alltid.
Tiden läker alla sår sägs det ju och så blev det även för mig. Sakta, men säkert började jag "leva" igen. Men jag glömmer aldrig och jag slutar aldrig älska honom och sakna honom. Han finns på en speciell plats i mitt hjärta.
Tänk ändå vad tiden har gått fort och så mycket som det har hunnit hända i mitt liv under detta året. Både gott och ont.
Något som hjälpte mig mycket och som gjorde att jag kunde börja sörja var alla mina underbara vänner. De på Facebook, de som läser min blogg och de jag umgås med. Tack alla ni som gav mig stöd och ork att gå vidare. Ni är underbara.
Avslutar dagens blogg med att lägga in mina sista ord till Kjell, de som lästes på begravningen.






Nu är det ett helt år sedan du försvann med mitt hjärta
och lämnade mig kvar med en otrolig smärta.
Mina ögon kan glittra, mina läppar kan le
men sorgen i mitt hjärta kan ingen se.
Stilla kom döden, kom som en vän.
Tog dig vid handen och ledde dig hem.
Om tårar kunde bygga en trappa, och minnen en gränd,
då skulle jag gå rakt upp till himlen och ta med dig hem igen.

Detta var allt för denna gång.
Ha det gott alla.
Kram Lill.

Tack mina underbara vänner.

Hej på er alla.
Ja idag är det en vecka sen Kjell lämnade mig. Det känns som om det var igår samtidigt som det känns som om det är ännu längre sen.
Börjar fatta att han inte kommer tillbaka och det gör så ont. Tankarna kommer och går i mitt huvud. Jag gråter och längtar efter honom, sen blir jag arg på Gud som tog han ifrån mig, sen går det bra en stund tills något påminner mig om honom och jag gråter igen.
Det känns som om jag aldrig kommer bli glad igen, men jag vet ju att tiden läker alla sår. Vet också att Kjell inte ville att jag skulle vara ledsen och ensam. Han sa till mig att jag skulle träffa en ny och få det bra. Det ända han ville var att det skulle vara en som var snäll mot mig och som värdesatte mig för den jag är.
Hur i hela världen kan jag tänka på att träffa någon annan när hela mitt hjärta bara längtar efter Kjell? Han var mitt allt. Min glädje. Varför måste han bli sjuk? Varför kunde jag inte få behålla honom? Vi hade det ju så bra tillsammans. Passade perfekt i allt.

Idag har jag varit på begravningsbyrån och bestämt allt med begravningen. Skulle varit där igår, men efter att ha letat fram låtar och annat till begravningen så mådde jag så dåligt så jag kunde inte sova. Orkade inte åka in.
Min underbara Annie var med mig idag.

Den 9 mars kl. 11 blir begravningen i Erikstads kyrka. (De som vill komma är välkomna).
Sen skal Kjell strös i minneslunden och den är precis klar i Erikstad så han blir den första där.



Usj, det är en sak jag mår dåligt över. Hans 2 barn. De har ju också rätt att vara med på begravningen, men jag vill inte bryta mitt ord till Kjell. Han förbjöd mig att ta kontakt med dom och han ville inte att de skulle komma på hans begravning. Som han sa: "Har de inte brytt sig innan behöver de inte bry sig nu". Men det känns så fel för mig. Vad ska jag göra?
Jaja, tiden får visa.

Igår var Annie och jag hos Sanna i Brålanda. Hon hade födelsedagspresenter till mig. En Elvis-vas från Catti och Simon och 3 Elvis-ljusstakar från Susanne, Iren och Sanna. Vad glad jag blev. Mina underbara vänner.

Vasen från Catti och Simon.


Ljusstakarna från Susanne, Iren och Sanna.

De skulle kommit och firat mig, men så dog ju Kjell så det blev inget av.
Sen berättade Sanna att en kompis, Ann, skulle göra sig av med tre garderober. Precis vad jag behövde. Hyrde en kärra på Riks Rasta och körde hem garderoberna. Det blev perfekt här.

Vet inte riktigt vad det är med mig nu. Jag orkar liksom inget, får tvinga mig att göra något. Sen snurrar det så i huvudet ibland. Blir så yr så det känns som om jag ska svimma och ramla.

I morgon, fredag, kommer Sanna och ska hjälpa mig här. Behöver gå över Kjells kläder och annat. Det blir bra att ha någon här när det ska göras. Härligt att någon ställer upp och hjälper MIG. Det brukar alltid vara tvärtom annars.

Ha det riktigt gott alla.

Och Karl, förlåt att jag glömde gratta dig på din födelsedag den 5 februari. Det var så mycket med Kjell då så jag tänkte inte på annat. Gratulere i etterskudd. Tenker på deg hver dag og håper du og Toril har det bra.

Kram Lill.

Fem dagar.

Hej på er alla.
Nu är det fem dagar sen Kjell lämnade oss. Det är så ofattbart att han inte finns mer. Kan ännu inte riktigt fatta det. Jag saknar honom så mycket och allt påminner om honom.
Nu ska jag ta itu med begravning och allt annat som följer med. Vet inte hur jag ska orka, men jag måste.

Igår fick jag ett kort från Kati och det gjorde mig så gott. Tack underbara du.

Igår var jag ute för första gång på snart tre veckor. Har ju inte velat gå hemifrån på grund av Kjell.
Bertil och jag åkte upp till Håkantorp med släpkärra till min bror Frank för att hämta lite grejer som ska stå här i Brunnshult. Frank håller på att flytta upp till Umeå och min bror Janne och några till var och hjälpte honom.
Det var skönt att komma ut lite, men jag frös så fruktansvärt och klarade heller inte riktigt av att träffa de andra. Det gjorde bara ont. Tänkte på Kjell hela tiden. Dessutom klarade jag inte riktigt av att de var så glada och skojade och skrattade. Försökte prata lite med dom, men de lyssnade inte.
Kände bara att jag ville hem igen.

Jag skulle nog inte åkt till någon ännu. Det var nog för tidigt. Dessutom fick jag dåligt samvete för att jag inte klarade av att ställa upp mer för min bror. Vet ju hur han sliter för att hinna med, men jag kunde bara inte.
Hela natten nu har jag mått dålig och inte kunnat sova. Magnerverna gör att det känns som jag vill spy, fast det kan jag inte efter operationen. Det bara virvlar en massa tanker genom huvudet och jag känner mig helt snurrig. Jag måste få tänka lite på mig själv nu. Det blir mycket nog att ta itu med ändå. Vill inte bryta ihop, men det ska inte mycket till innan jag gör det. Ingen som inte gått igenom detta själv kan förstå vilken press det har varit. Har liksom inte klarat av att "landa" ännu.
Jag har även mycket ont där dom gick in för att kapa magsäcken. Det har ju varit många tunga lyft när jag hjälpte Kjell. Den 15 mars ska jag till Sahlgrenska på kontroll. Då får dom kolla detta.

Ha det gott alla.

Kram Lill.

Det gör så ont.

Hej på er alla.

TOM, jag är så fruktansvärt tom. Vet inte ens hur jag mår. Jag är så förvirrad och omtumlad just nu. Jag vet ju att min älskade är borta för alltid, men jag kan ändå inte fatta det. Aldrig får jag snacka med honom igen, aldrig skratta med honom, göra saker med honom. Gud vad jag saknar honom redan. Ändå känns det som om han är hos mig fortfarande.
Den ända tröst jag har är att han nu har fått lugn och ro. Nu är han inte rädd längre, han har inte ont. Nu mår han bra.

Igår satt jag och vakade över honom och pratade med honom. Han var ju helt borta, men jag vet att han hörde mig.
Nattvaket, Susanna från Kosovo, var här och hon fick mig att känna mig så trygg. Halv sju i morse åkte hon. Sen vid sjutiden började Kjell bli orolig. Jag tryckte på Midasolampumpen så han skulle få en extra dos, men den funkade inte. Kastade mig på telefonen och ringde Birthe. Hon var här på 10-15minuter. Hon gav Kjell morfin och Midasolam direkt. Sen satte hon en ny nål till pumpen så han fick sin medicin. Då blev han lugn igen och somnade gott. Sen kurade han ihop sig i fosterställning och började kippa efter andan. Han andades jättefort. Så vid elva tiden blev andningen annorlunda och tio över elva var han "borta".
Min älskade dotter Annie var med mig hela tiden när han dog. Hon kramade om mig och gråt med mig, samtidigt som jag pratade med Kjell. Även Helen från hemvården var här och hon höll också om mig. Det gick så lugnt och stilla till när han dog. Bara några korta andetag, sen var allt över.
Helen ringde Birthe och hon kom med en gång.
Jag plockade fram de kläder Kjell skulle ha på sig och de tvättade han och klädde han. Så fin han blev. Han fick med sig sin lilla radio som han alltid lyssnade på. Den lade vi i hans ficka. Sen kom Annie med en vit blomma, en nalle med ett hjärta och ett foto på Kjells älskade hund Rocco. Det fick han med sig.

Jag fick ett par timmar att ta farväl av Kjell innan begravningsbyrån hämtade honom. Det var gott att sitta själv och ta farväl. Jag snackade med honom och kramade om honom. Han såg så fridfull ut. Det var som om han bara sov.

De tre sista kvällarna har han velat lyssna på musik. Vår favorit Micke Muster ville han höra. Han lyssnade och gråt. Micke är ju bara så bra.

De sista orden Kjell sade till mig var "Har den äran". Det var igår. Först sa han "Gomorron". Sen sa han "Har den äran". Så vände han sig till Helen och sa "Lill fyller år idag". Fast det var ju två dagar för tidigt.

Senare idag slog det mig helt plötsligt: jag är änka nu. Inget vackert ord, men så är det.

Vid halv fyra kom begravningsbyrån och hämtade Kjell. Jag hjälpte dom att lyfta ned honom på båren. Ville inte att de skulle tappa honom.
Det var jobbigt att se när de bar iväg honom in i bilen och sen körde iväg. Sista resan härifrån.
Nu ska jag sova inatt med en tom säng bredvid mig. Måste ta insomning och sovtablett för att klara av det.

Min älskade lämnar oss för alltid.

Det gör så ont i mig. Ingen Kjell här. Han kommer aldrig tillbaka.

Min älskade son Daniel kom hit och var med mig ikväll. Han kommer tillbaka i morgon.

Så vill jag tacka alla som har lämnat kommentarer, skickat mail eller kommenterat på facebook. Tack alla för ert deltagande.

Kram Lill.

Otroligt, men sant.

Hej på er alla.
I går började dagen väldigt jobbigt. Nattsköterskan hade gått hem och jag skulle vara ensam här i två timmar. Kjell hade fått medicin innan hon gick så vi trodde han skulle sova de timmarna. Hon hade inte mer än åkt så vaknade han till och hade så ångest.
Jag kramade om han och pratade med honom. Han storgråt och sa att han var så rädd för att dö. Att inte mitt hjärta stannade. Tycker så synd i honom som är så rädd och inte vågar slappna av.
Han hade drömt mardrömmar när han sov. Att han var instängd och inte kunde komma ut.
Jag ringde Birthe på hemsjukvården och hon kom med en gång.
Lena som skulle vara här på förmiddagen kom också.

Birthe gav Kjell extra medicin med en gång. Så ringde hon smärtenheten på sjukhuset och fick höjd hans dos av Midasolam. De kopplade även in en slang där jag kan trycka på för att han ska få en extra dos om han blir orolig när ingen är här.

Som vid ett under måste de ha hittat den rätta doseringen för Kjell.
Otroligt, men sant, han piggnade liksom till. Han blev så lugn och glad. Han skrattade och pratade, även om det var sluddrigt. Så ville han ha youghurt, kaffe och en cigarett. Sen satt vi alla och lyssnade på hans berättelser från barndomen. Helt förvånade över att han kunde komma ihåg så mycket. Och helt förvånade över hur "pigg" han blev. De trodde det nästan inte på smärtenheten.
Hela dagen var han såhär. Risgrynsgröt åt han två gånger. Drack kaffe, rökte.
Bertil kom en sväng och det tyckte Kjell var roligt. De satt och snackade en stund.
Men Kjell vågade inte sova för han var rädd för att få mardrömmar igen. På kvällen fick han medicin mot drömmar. Sen sov han gott hela natten.

Nattsköterskan gick hem vid halv sju.
Innan hon gick så sa hon att hon trodde inte något skulle hända innan helgen. Fast som hon sa, man kan aldrig veta. Hon vet att jag fyller år på fredag och att jag är rädd för att något ska hända just den dagen.

Jag vet att jag ska förlora Kjell och det gör så ont, men jag är glad för att han nu är så lugn. Då slipper jag ha ett sista minne av att han gråter, är rädd och ber mig hjälpa honom.
Vad makteslös man känner sig.

Ha det gott alla.

Kram Lill.

Idag har Kjell fått en rullstol.

Hej på er alla.
Dags att få ut ett inlägg igen.
Har inte så mycket nytt att skriva om. Mina dagar är nästan identiska numera. Säkert inte så intressant för andra, men jag skriver ändå.

Igår vaknade jag halv fem av att Kjell behövde hjälp. När han hade somnat om igen så satte jag mig lite vid datorn, men först var jag på badet och fick chock när jag tittade mig i spegeln. Kritvit i ansiktet som ett spöke....haha..... Det är ju inte Halloween ännu.... :))

Vid nie tiden kom sköterskan Karin och gav honom sprutorna. Och vid halv elva kom Marita från hemvården som är hos oss 4 timmar om dagen. Hon är en helt underbar person och så lätt att snacka med. Det är så trevligt att träffa andra än bara Kjell.
Karin och en som heter Carina kom tillbaka under dagen och satte kateter på Kjell. Sen ville han sitta uppe och satt till klockan åtta då Anneli kom och gav honom sprutorna. Han ville inte lägga sig då heller utan Anneli kom tillbaka klockan tio och hjälpte mig få honom i säng. Då kunde han inte gå så vi fick dra honom i en stol in till sängen.
Han somnade gott och sov till kl.04 på natten då Anneli kom tillbaka och gav honom sprutorna igen.

Idag har han varit väldigt svag och snurrig. Ont i höger sida där lungorna sitter har han också haft hela dagen. Det har han inte haft förut. Svårt för att andas har han också. Han var bara uppe en liten stund idag när Marita och Bertil var här. Bertil kom med det vi behövde ha handlat. Härligt med så omtänksamma kompisar som han.

Så har Kjell fått en rullstol idag också. Då blir det lättare för mig att ta honom dit han ska.

Ja det har inte hänt så mycket mera under dagen. Jag var ute en liten sväng med Lima som älskar att det har kommit snö igen. Jag tycker då inte om det. Bara väntar på våren.
Sen har jag fått möblerat om lite så jag kommer fram med rullstolen. Ser inte klokt ut, men det är nödvändigt för Kjells skull.
Lima har varit så orolig idag. Precis som om hon anar något. Hon följer mig hela tiden så jag blir nästan tokig. Trampar nästan på henne. Emellanåt är hon borta hos Kjell och slickar honom på handen.

Ja nu har jag inte mer att skriva om.

Kanske ett recept skulle passa bra.

Festlig efterrätt (4p.)
4 apelsiner
2 äggvitor
4 msk socker
½ liter gräddglass

Skär av toppen på apelsinerna, pressa ur och spara saften, gröp ur fruktköttet. Ställ skalen i kylen en stund.
Vispa äggvitorna hårt och blanda försiktigt i sockret.
Fyll apelsinskalen med frusen glass, slå över apelsinsaften och klicka marängsmet på toppen.
Sätt in i ugn på 250 grader några minuter tills marängen fått fin färg.
Servera genast.
*************************************
Ha det gott alla.


Kram Lill.

Mina underbara vänner.

Hej på er alla.
Dagen idag började inte så bra, men slutade helt underbart.
Vaknade klockan 04 efter att ha sovit dåligt. Låg och lyssnade på Kjell. Han andades så konstigt och det gurglade i halsen och han liksom stönade. Fick jättelånga andningsuppehåll och då höll även jag andan, men så började han andas igen och jag kände en lättnad. Så höll det på till klockan var 07.30. Då vaknade han till och hade jätteont och jätteångest.
Ringde hemsjukvården och Birthe kom ut. Kjell fick morfin mot smärtan och midasolam mot ångesten. Det tog en bra stund innan den släppte, men han somnade tillslut.
Birthe stannade tills klockan var 12. Då var Kjell sig själv igen och satt uppe. Bertil och Bernt kom en tur hit också.
När alla hade gått så hjälpte jag Kjell i säng och han somnade gott. Birthe kom igen och kollade honom.
När Kjell sov passade jag på att gå in på datorn lite. Blev så glad och rörd när jag hade fått ett mail från min kompis Annes dotter Heidi. En bön var det. Tack gumman.

Käre Gud, jag kommer till dig i min förtvivlan
över att den som står mitt hjärta nära har drabbats av sjukdom.
Ge mig styrka att varje dag
försöka vara en god medmänniska,
så att jag orkar stötta och uppmuntra.
Hjälp mig i nattens mörker
att inte tappa modet
och min tro på dig.
Låt mig känna din närhet
när svårigheterna hopar sig.
De som själv vandrat genom dödsskuggans dal,
hjälp mig att uthärda allting, bära allting
och hoppas allting så som kärleken gör,
redan här och nu
och in över evighetens gräns.
Amen.

Kjell sov ett par timmar, sen ville han upp.
Så kom mina kompisar Sanna och Susanne. De hade med semlor och blommor. Blommorna var från symötegänget: Sanna, Susanne och Irene. Tack så mycket mina underbara vänner.

Blommorna från mina underbara vänner.


Vi fikade och Kjell fick semlan med varm mjölk och kanel som han gillar så gott. Sen satt vi och snackade och handarbetade. Det var så roligt att träffa dom igen.
Kjell är riktig pigg och OK ikväll. Konstigt att det går så upp och ned. Hoppas både han och jag kan sova gott i natt.

Ha det gott alla.

Kram Lill.

En liten uppdatering.

Hej på er alla.
Hoppas ni haft en fin helg.
Här har det varit lite upp och ner. Igår, lördag, så sov Kjell onaturligt länge och de från hemsjukvården sade att det inte var någon naturlig sömn. De trodde att nu var det det sista. Det kan ta från en timma till en vecka sade de.
Jag gick här som på nålar och magen bara knöt sig. Hittade ingen lugn och ro. Satte mig inne hos honom och höll koll på honom. Såg att det hade runnit lite blod ur näsan och han hostade till ibland. Vet ju att blodet kommer från lungorna. (Dagen innan rann det blod ur munnen).
Så helt plötsligt ut på dagen så vaknade han till och var som vanligt igen. Det föll en sten från mitt hjärta ska jag säga.
På kvällen ville han titta på melodifestivalen och jag gjorde våfflor till honom. Hela sex stycken åt han upp, med äppelmos.
Lima har ju varit dålig i ett par dagar. Troligtvis så har hon ätit något som hon inte tålde då hon stack iväg från mig.
Igår kväll åt hon lite mat och blev nödig på natten. Klockan två väckte hon mig. När hon varit ute så somnade hon direkt. Det kunde inte jag. Har ju så svårt för att sova.
Jag hängde upp en tvätt och satte på en ny. Sen tittade jag lite på en film. Vid fyra tiden somnade jag. Sen väckte Kjell mig vid halv sju. Han hade jätteont och jag fick ringa så de kom och gav honom en morfinspruta.
Dagen har väl annars varit rätt lugn, men jag har varit så trött. Känner mig helt slut. Blev så yr tidigare idag och höll på att ramla omkull. Fast det gick över.
Nu hoppas jag på en god natts sömn.

Ha det gott alla.

Kram Lill.

Kalla såser och fönsterputs.

Hej på er alla.
Nu är klockan fem på morgonen och jag har varit uppe en stund. Är så fruktansvärt trött, men kan inte somna om. Vaknade med att Kjell behövde mig.
Nu har jag bytt på både honom och sängen och fått satt på en tvättmaskin.
Fick liksom tvinga mig att orka med. Samtidigt tycker jag så synd i honom. Det måste vara fruktansvärt att bli så sjuk och hjälplös. Men vi ska nog alla den vägen vandra som det heter.

Nu snöar det ute, tyvärr. Ett vitt täcke har lagt sig och det är ljust och fint, fast jag hade ju hoppats att det inte skulle komma mer snö.
Ja ja, bara det inte blir så kallt igen så får det ju gå.
Blåser gör det också. Det riktigt skriker och piper i huset. Vinden är det sämsta av allt. Den tar sig in var som helst, till och med helt in i märgen på en........ haha..... ja på mig i alla fall. Jag fryser.

Ja det har blivit dåligt med recept i det sista, men här kommer två kalla såser:

God, kall sås.

1 gurka
½ burk creme fraiche
½ pkt gräddfil
1 purjolök
1 tsk aromat

Finhacka gurkan och purjolöken. Blanda samman ingredienserna i en bunke och krydda efter behov. Låt stå kallt.
*************************************

Indisk kall sås
(Gott till sallader)

1 pkt gräddfil
1 väl mogen banan
Curry

Mosa bananen. Blanda med gräddfil och krydda med curry.
************************************

Så kan jag även ge ett tips på hur man gör fönsterputs själv. Har inte själv provat detta, men det kommer jag att göra till våren.



Billigt och miljövänligt fönsterputs

Här är ett enkelt recept på en väldigt bra fönsterputs:
Ingredienser:

Vatten
Ättiksprit
Diskmedel

Blanda lika delar vatten och ättiksprit och tillsätt några droppar diskmedel.
Klart!
************************************
Hoppas det funkar. Är det någon som provar/har provat är jag tacksam för kommentarer.

Ha det gott alla.

Kram Lill.

Till Vänersborg med Sanna.

Hej på er alla.
Ja idag vaknade jag 04.30 och har inte kunnat somna om. Passar på att sitta lite vid datorn. Kjell sover ännu. Han har haft några bra dagar nu och sovit gott på nätterna.
Men han har börjat få stor ångest så han får ta medicin mot den.

Igår var jag tvungen att åka ned till Vänersborg för att göra några ärenden och handla lite. En tjej från hemvården kom och satt hos Kjell så jag kunde åka i lugn och ro.
Min kompis Sanna åkte med och det gjorde att det blev en bra dag för mig. Hon är underbar Sanna.
Vi var inom gatuköket där hennes dotter Linda jobbar. God mat...... mmmmm.
Sen var vi på Lidl och handlade mer än vad vi tänkt...... haha.

På kvällen igår satt Kjell uppe ganska länge. Han tittade på TV och åt semla med varm mjölk och kanel..... igen. Det tycker han är så gott.
De kollade hans HB igår och nu är det nere på 70 igen så i morgon, onsdag, ska han få blod.
Han blöder väldigt mycket nu från urinblåsan och hostar blod därför blir HB'et så lågt. Men han är underbar min Kjell. Hur rädd han än är och hur ont han än har så klagar han aldrig. Ångesten är nog det som är svårast för honom. Då kan han inte andas. Då håller jag honom i handen och vi sitter och snackar om allt möjligt. Då blir han lugnare och tillslut gör medicinen verkan.

Ja det är inga lätta dagar, men det går. Är tacksam för varje god dag han får.
Hoppas det blir en sådan dag i dag också.

Ha det gott alla.

Kram Lill.

En bra dag idag med förnyade krafter.

Hej på er alla.
Har inte haft tid eller ork att skriva tidigare. Det har varit för mycket dom senaste dagarna.

I förrgår, torsdag, så gjorde jag ju våfflor till Kjell. Andra gången han var uppe för att äta, vid två tiden, så åt han en våffla och tog en kopp kaffe. Vi satt och snackade lite och plötsligt säger han att han inte kan andas och känner sig konstig. Jag hann inte ens göra något innan han låg på golvet igen. Han hade ramlat ur stolen och under bordet. Vad rädd jag blev, ögona vrengde sig och han blev helt borta. Jag tänkte att nu dör han.
Sprang till telefonen och ringde hemvården. Sen lade jag en kudde under hans huvud och satte mig på golvet hos honom. Strök han över kinden, höll han i handen och snackade lugnt till honom. Det hjälpte.
Det tog 20-30minuter så var det två från hemvården hos oss. De fick upp honom och gav han en spruta.
Det är så svårt att se han såhär. Och han lider mycket av det själv. Nu vågar han nästan inte sitta uppe. Fick binda honom fast i stolen så han inte skulle ramla ur den igen.

Så kom min underbara Daniel och Sabine en tur. De hade med kinamat och presenter. Gulliga dom.

2kg hantlar och roll-on till att ha under ögonen. Precis vad jag önskade mig... :)))

Fredag var Annie och jag hos veterinär med Tekla och Lima. De har infektion i örorna så det blir mediciner i två veckor. 2800kr gick "kalaset" på. Sen ska vi tillbaka den 11/2 och kolla dom.

Våra "bebisar", inte så små längre. Lima 40kg. Tekla 39kg.

Igår gjorde jag räkmackor till oss. Det gillade Kjell. Gott att se honom äta, något han har varit dålig på i det sista.
Vid tio-tiden kom hemvården och gav morfinsprutan och satte på ett extra morfinplåster. Klockan elva hade jag bäddat ned Kjell och kunde sätta mig lite vid datorn. Vid tolv-tiden kröp jag under täcket och sov otroligt nog tills Lima väckte mig kvart över sju. Underbart att få sova så länge.

Kanske var det önskningen från Kati som slog in.......... Tack Kati för livsawarden. En award full av kärlek, ork, kraft, sömn, frid och glädje! Du är underbar Kati och har hjälpt mig mycket både genom din blogg, dina kommentarer och mail.

Ja det har Lena också. Tack.

I dag mår Kjell väldigt bra, än så länge i alla fall. Han fick sin spruta i morse igen och de bytte till nytt morfinplåster. Sen åt han lite risgrynsgröt och drack kaffe. Nu ligger han och sover.
Han var så gullig förut och kramade mig och sa att han är så glad han har mig. Jag är det bästa som har hänt han, sa han, och han älskar mig så mycket. Gott att höra.

Idag känner jag att jag har fått "förnyade" krafter efter att ha sovit så gott. Ska göra sådant som har hamnat på efterkälken som det heter. Tycker inte jag hinner med hemmet längre, ja eller orkar, men nu ska det grejas.

Ha det riktigt gott alla.

Kram Lill.

Våfflor och sämla.

Hej på er alla.
Passar på att göra ett litet inlägg nu när Kjell sover.
Solen lyser och det är fint väder, fast kallt.
Trodde jag skulle få sova gott inatt .... men icke, sa Nicke..... Det blev inget med det.
Igår efter film och semla ville Kjell lägga sig, men först fick jag hjälpa honom på badet. Över en timma tog det och min rygg var lika skakig som ett "asplöv". När jag äntligen fått honom i säng och laddat upp med allt han behövde under natten, då var klockan över 01. Nästan stöp i säng själv, men kunde inte somna. Alla dessa förbannade tankar som måste komma.......
Ja ja, jag somnade då tillslut.
Sen väcktes jag av Lima strax innan kl.03. Hon mådde dåligt och ville ut. Inte att hon var nödig utan hon hade ont i öronen och ville ut till kylan.
När hon var inne igen och jag skulle lägga mig, ja, då började Kjell att gå upp. Han trodde det var morgonen och att Birthe hade kommit för att ge honom sprutan. Fick honom i säng igen och kröp ned under mitt goda, varma täcke. Då var klockan nästan 4. Somnade om efter en stund, men vaknade ganska fort av att Kjell hade gått upp och stod bredvid sängen.
Nu var det på'n igen. Efter mycket om och men, så kom vi nu båda i säng igen.
Strax innan åtta ringde Birthe. Hon skulle komma och ge honom sprutan, men nej, då ville han ingen ha.
Hjälpte honom in i köket och gjorde kaffe och semla till honom. Då hade han så ont så jag fick ringa Birthe och hon kom ut och gav honom en spruta i alla fall. Sånt väleri....
Ja han blev bättre efter en stund och då ville han ha våfflor. Gjorde det till honom och det tyckte han var gott. Lima fick också ett par stycken.

Våfflorna jag gjorde idag.

Ringde veterinären i Frändefors och han sa att det är öroninflammation Lima har. Då är det nog det Tekla har också för hon har också haft problem med örona i det sista. Skal dit med dom båda i morgon, fredag, kl.14,30.
Annie och Tekla är fortfarande i Vänersborg hos Jennie, men jag får hämta dom innan.
Hoppas de blir fort bra för det är så svårt att se dom ha ont.

Hackspätten gillar cocosnöten jag hängt ut.

Ja då är det inte mer att skriva om för denna gång. Nu ska jag hänga tvätt och städa lite. Så får man se vilka överraskningar resten av dagen har att bjuda på.

Ha det gott alla.

Kram Lill.

Fram och tillbaka är lika långt.

Hej på er alla.
Hoppas ni haft en fin dag. Här har varit soligt och fint. Helt underbart.

Tidigt i morse.

Idag fick jag en Award av Vibeke&Peters blogg.

Skickar den vidare till:

Kati
Lena

Jag har varit jättetrött hela dagen och haft fullt sjå med att orka med. Kom inte i säng förrän efter kl.4 i natt. Då hade hemvården precis varit och gett Kjell en morfinspruta. Det tog lång tid innan jag kunde somna.
Sen vaknade jag innan 8 av att telefonen ringde. Det var Birthe på hemvården. Hon frågade hur det var med Kjell och då fick jag se att han inte var i sin säng. Gick in i köket och där låg han på golvet igen. Han låg på rygg och kämpade för att komma upp. Han är ju så tyst så inte ens Lima hade hört något. Han har ingen röst längre och kan inte ropa.
Birthe sa att hon skulle komma ut med en gång. Jag klarar ju inte lyfta upp honom.
Lade en kudde under hans huvud och satte mig hos han. Det tog inte lång tid så var Birthe och en annan tjej här. De lyfte upp honom och så fick han sin morfinspruta.
Hemvården har varit här tre gånger till idag. De hade snackat med Anneli på Palliativa Teamet så nu har Kjell fått morfinplåster också. De kom även ut med en stol med hjul, typ kontorsstol, och ett bord att ha över sängen. Kjell har även fått en toalettstol.
Nu hoppas jag att han kan hålla sig i sängen inatt så jag kan få sova lite annars vet jag inte hur länge jag klarar av att sköta honom. Hemvården kommer nog i natt och ger morfinspruta, men det hade varit gott att få sova några fler timmar än jag brukar. Ryggen är helt slut på mig och jag har ont i varje del av kroppen. Det känns som om jag svajar när jag går. Fram och tillbaka är lika långt sägs det, men för mig känns det som flera mil när jag ska hjälpa honom tillbaka till sängen eller tillbaka från badet.
Har fått vara med om så mycket den sista tiden så nu kan jag snart börja som sjuksköterska... haha.
Nu sitter Kjell framför tv'n och tittar på en film, "Swordfish" med John Travolta. Har precis gjort i ordning en semla med varm mjölk och kanel till honom. Det tycker han om.
Passar på att sätta mig lite vid datorn, fast jag får springa ifrån hela tiden när han vill något.
Lima ligger här vid mig och sover. Underbara gumman min.

Hjälp........ vad hon snarkar nu då, så hon sover nog tungt.... :)))

Hon löper också nu, men blöder inte så mycket. Det är första gången för henne, fast det har hållit på ett par veckor nu. Nu har det nog "kommit igång" riktigt.
Har trosa och blöja till henne............ mitt "blöjbarn"............. haha. Ja hon undrar nog vad som händer med henne. Hon är väldigt varm och vill vara ute eller ligga där det är kallt. Min going.

Denna gången får ni ett recept på smalmat. Jag bara älskar denna typ av mat nu efter min Gastric Bypass.

Kycklingwok med chili och cashewnötter. 4p.

1 knippa broccoli
2 st röd paprika
1 st gul lök
1 st röd chilifrukt
1 st vitlöksklyfta
1,5 dl cashewnötter, rostade
4 st kycklingfiléer
1,5 msk olivolja
1 tsk sesamolja
salt

200 gram fullkornsnudlar (kokas för sig)

Skär broccolin i bitar och skölj noggrant. Skär paprikan och löken i klyftor. Finhacka chilin och vitlöken.
Rosta cashewnötterna i en torr stekpanna.
Skär kycklingen i bitar och stek i olivolja tills den är nästan genomstekt. Tillsätt grönsakerna, vitlök och chili. Stek i ca 5 minuter till och kontrollera att kycklingen är genomstekt. Rör ner kokta fullkornsnudlar.
Tillsätt sesamolja och krydda med salt.
*****************************************
Ja detta var allt.
Ha det gott alla.


Kram Lill.

Bröd med oliver och fetaost.

Hej på er alla.
Ja så har denna dagen gått också. Soligt och fint har det varit. Rena våren. (Man kan ju alltid tro och hoppas att det är den som kommit nu, våren altså, men som min mamma alltid sa: Önska i den ena näven och spotta i den andra så får du se vem du får mest i)..... haha....
Idag mår Kjell mycket bättre och vi har suttit och snackat en del. Han har varit uppe mycket idag. Tror han har en del ångest, men han får tabletter för det nu.
Jag körde ner Annie och Tekla till Vänersborg idag. De ska vara några dagar hos Jennie. Förstår henne. Det är inte mycket för henne att göra här.
Jag och Lima åkte in till apoteket i Mellerud för att hämta Kjells mediciner, men som alltid så hade de inte dom inne. De fick dom två timmar senare. Jag betalade dom och hemvården kom ut till oss med dom i kväll. Det är ju viktigt att Kjell får det han behöver och det är tur att hemvården finns.
Annars har jag inte gjort så mycket nytt idag. Städat, tvättat kläder och äldat sopor. Virkat en del på min duk också.
Jag mår bättre idag eftersom det är bättre med Kjell. Fast jag har varit jättetrött hela dagen. Tror det kommer av att jag var så orolig för Kjell igår och idag mår han bättre så jag kan slappna av.
Lima fick ett stort ben som belöning för att hon var så duktig igår. Det tyckte hon om och har "gottat" sig hela kvällen.

Detta var gott.....

Smaskens tycker Lima.

I morgon ska jag till min läkare Ingela Lindahl på Torpa Vårdcentral. Kl.10,20.
Det ska bli bra att få kollat sig riktigt.

Och här kommer ett recept igen.

Bröd med oliver och fetaost (2 st)

50 g jäst
5 dl vatten
4 msk olivolja
salt, gärna örtsalt
1 dl hackade gröna oliver
1 dl smulad fetaost
ca 12-15 dl vetemjöl
1 uppvispat ägg till pensling

Smula jästen i en bunke. Häll på fingervarmt vatten och rör ut jästen. Salta lite och häll i olivoljan. Blanda i mjölet till en smidig deg. Knåda den några minuter och låt den jäsa i övertäckt bunke 30 min. Ta upp degen ur bunken och dela den i två delar. Spar eventuellt undan en liten bit deg att dekorera brödet med. Kavla ut till två plattor och lägg på fyllningen. Rulla ihop och forma brödet till limpor eller kransar. Om du vill dekorera brödet gör du en fläta eller kanske några blad av den sparade degen och fäster ovanpå limporna/kransarna. Låt jäsa övertäckta på bakplåt ca 30 min. Pensla med uppvispat ägg för att få blanka bröd. Grädda i mitten av ugnen i 225 grader ca 15 min.

Detta var allt för denna gång.
Ha det gott alla.

Kram Lill.

Tack min underbara Lima.

Hej på er alla.
Ja idag känner jag mig lika grå och trist som vädret ute. Somnade sent som vanligt i natt och vaknade vid sex av att Lima stod och puffade på mig. Hon ville inte ge sig utan puffade och puffade. Blev lite irriterad på henne för jag sov så jättegott just då, men sen hörde jag svagt, "Hjälp, hjälp mig". Jag bara flög ur sängen och in i köket. Där låg Kjell bredvid köksbordet. Jag ska säga att hjärtat nästan stannade på mig så rädd blev jag. Han låg framstupa med vänster arm in på oljeelementet och kunde inte få bort den för han är ju nästan lam i den armen. Han brände sig så han fick sår. Blod från lungorna hade runnit ur munnen och ned på golvet.
Jag försökte lyfta upp honom, men trots att han inte ens väger 60kg så klarade jag det inte. Sprang till trappan till andra våningen och ropade på Annie. Hon kom med en gång och bar Kjell in i sängen.
Stackar han hade så ont. Hämtade salva och smorde in armen. Han somnade direkt och sover nästan hela tiden. Han klarar inte ens gå på toan, så det är tur att vi har en sådan speciell flaska så jag kan hjälpa honom.
Nu har jag precis bytt på både honom och sängen. Nu sover han igen. Men usj vad ont jag har i ryggen nu. Det är inte lätt att klara av detta. Speciellt nu när han inte klarar gå och heller inte stå på bena. Har ju inte krafter själv längre efter viktnedgången, men det ska gå. Jag ger mig inte i första taget. Han ska få vara hemma så länge jag klarar av det. Och framför allt, så länge HAN klarar av det. Tänk vad nedverderande detta måste kännas för han och vilken rädsla han måste ha. Tycker så synd i honom.

Min lilla Lima.......

har blivit stor.
Vad glad jag är att Lima förstod att det var något fel. Kjell hade sagt till henne "Gå och hämta mamma". Underbara gumman min. Tack tack. Älskar dig min Lima.
Det är ju tur att hon förstår när det är allvar. Ja både hon och Tekla har hela tiden förstått att Kjell är sjuk. På oss andra kan de (tyvärr) hoppa upp, men aldrig på Kjell.
Idag har Lima varit lite annorlunda. Följer mig hack i häl och går bort till Kjell emellanåt och slickar honom på handen.

Mattes goa gumma.

Lima och Tekla.
Kjell vill inte äta längre heller nu. Idag har han inte ätit något och igår åt han en liten portion risgröt.
Nu ska jag sätta igång med att koka köttsoppa fast med kyckling istället för kött...... kycklingsoppa. Vi alla tycker jättemycket om den. Kanske kan Kjell få i sig lite också fast jag får nog mata honom.

Och nu i skrivande stund har vädret ändrat sig. Solen lyser så gott....... bra, det gillar jag.... :)))

Ha det riktigt gott alla.

Kram Lill.

Nu har Kjell börjat få ångest.

Hej på er alla.
Hoppas ni alla har en fin lördag.

Idag har det varit ett underbart soligt väder och två plusgrader. Härligt, hoppas det fortsätter så.
Annars har det inte hänt så mycket här. Jag har städat lite, gjort rent filtret på luftvärmepumpen, lagat middag och lite annat som behövde göras. Sen har jag virkat lite på min duk till storarumsbordet.
Jo, Bertil och hans kompis Bernt kom hit och fixade till ytterdörren och fyllde luft i hydrofonen. Tur man har så underbara kompisar som ställer upp. Och Bertil är den bästa kompisen vi har. Alltid så hjälpsam, godhjärtat och så mån om oss alla och han tycker så mycket om Kjell.

I morse fick jag ringa sjuksköterskan för Kjell har så ångest så han kan inte andas. De kom ut med tabletter till honom. Nu hoppas jag han kan sova gott inatt. Natten som var så gick han upp hur många gånger som helst. Han satt vid köksbordet och somnade. Tog av sig på bar överkropp och öppnade fönstret och stod där för att kunna andas. Stackar, han har det inte lätt nu. Tycker det går så fort också nu. Han blir sämre och sämre för varje dag. Jag ser stor skillnad bara på ett dygn eller så. Tittade på honom idag när han satt och somnade vid köksbordet och det var som att se min älskade pappa strax innan han dog. Det gjorde så ont i mig.
Jag kan inte säga annat än att jag är rädd, rädd för att se honom lida, rädd för att hitta honom död i sängen. Egentligen ska jag ju inte behöva gå igenom denna rädslan och många säger att det hade varit bättre att han var på sjukhuset, men han VILL vara hemma och jag kan inte tänka tanken ens att han skulle "gå bort" utan att jag var där. Visst, jag får göra allt för han nu, hämta kaffe, te eller vatten, plocka fram kläder, rätta till sängen, fixa hans radio, ja allt, för han klarar inte själv, men jag gör det så gärna för hans skull. Fast jag ska inte neka på att jag blir trött och sliten av allt detta, får ont i ryggen mm
Tycker ibland att jag precis har satt mig för att vila lite så måste jag upp igen. Det är inte mycket skillnad på dag och natt nu heller. Har ju samma att göra vilket som.
Vet inte vad jag skulle gjort utan min Facebook och mina vänner där. De är alla så gulliga och skickar hälsningar, kommenterar och tar "del" i mitt liv. Jag sätter mig vid datorn så fort Kjell sover lite. Då får jag lite tid för mig själv.
Jag bara längtar till den dagen jag kan skriva ett inlägg på min blogg med glädje igen. Det var så mycket roligare då när jag kunde det, men den dagen kommer igen, det vet jag.

Ha det nu gott alla.

Kram Lill.

Nu vet jag.

Hej på er alla.
Hoppas ni haft en fin dag. Här har i allafall vädret varit helt underbart. Så soligt och fint. Lika soligt som igår.

Men dagen har varit lite si som så i annat fall än vädret. Anneli från Palliativa Teamet ringde förut och vi snackade en del. Hon sa att Kjells sjukdom är väldig allvarligt och långt framskridet. Hon undrade även om jag förstod att han inte kom att finnas kvar till våren. Ja det har jag förstått.
Det går ju så fort nedåt nu. Hans hjärta börjar också ta "stryk" därför har han fått så mycket vatten i ben och fötter. Jag minns ju hur det var med mamma innan hon gick bort, så jag vet vad som komma skall, men det är svårt att tänka på ändå.
Daniel och Sabine var här förut och Annie åkte med dom ned till Vänersborg så Kjell och jag är ensamma nu. Vi har fått snackat en del nu i eftermiddag. Vi grät båda två, men snackade ändå hur känsligt det än var. Nu vet jag vad han vill när han "går bort" och jag vet att han inte vill att jag tar kontakt med hans barn. De har inte brytt sig innan så han vill inte att de får reda på något från mig eller att de kommer i hans begravning.
Det är ju hemskt att det ska vara så, men jag kommer respektera hans önskan.

Gud vad ont allt detta gör inuti mig. Kan liksom inte tro att jag ska förlora världens snällaste och finaste man, men det kommer jag att göra. Jag har aldrig, aldrig haft det så bra med någon annan som med Kjell. Så när jag nu har en man som är perfekt i allt, då ska jag förlora honom. Vad livet är orättvist. Inte konstigt att man tappar ork, intresse för allt och bara gråter inuti. Jag vill hålla honom kvar, men samtidigt vill jag inte att han lider. Åh, jag vet inte hur jag ska klara detta. Jag vill vara stark för hans skull, men jag är inte stark. Jag vill inte vara egoistisk, men det är jag när jag vill ha honom kvar till varje pris.
För andra låtsas jag som om allt är bra med mig, men det är det ju inte.

Vi snackade även om Gud. Kjell sa att han tror ju inte på Gud som en varelse som finns ovanför oss, utan han tror att Gud är det goda i en människa. Jag tror han har rett där. Gud är det goda och djävulen det onda i en människa.

RÄDD, ja jag är rädd. Rädd för att leva utan Kjell, rädd för hur det blir sen.
Och måtte han bara slippa lida mer än vad han gör nu.
Jag känner mig så "tvådelad". Jag vill att det ska gå fort så han slipper lida, samtidigt som jag vill att han ska fortsätta leva. JAG VILL INTE FÖRLORA HONOM, men vad ska jag göra? Min älskade man. Varför? Varför?
Många gånger önskar jag att vi bara kunde ta varandra i hand och helt enkelt försvinna tillsammans.
Nu för tiden så är jag så upp och ner. Ena ögonblicket får jag hopp och livslusten spilrar. I nästa ögonblick kommer verkligheten ikapp mig och allt känns så trist och tungt.

På något sätt måste jag klara detta som komma skall. Är så glad över att jag har mina underbara barn som alltid stöttar och hjälper mig. Och även min underbara brorsdotter, Vibeke, som alltid finns där trots att hon har sitt eget att kämpa med. Och inte att glömma mina underbara vänner som också finns där. Varje litet telefonsamtal, kommentar eller omtanke gör så mycket.

Ha det gott alla.
Kram Lill.

Kjell blir snabbt sämre.

Hej på er alla.
Ny dag, nya möjligheter. Har varit uppe några timmar nu och gjort lite av dagens "bestyr". :)))
Håller nog på att bli sjuk. Jag fryser hela tiden och har ont i huvudet. Vill inte bli sjuk nu. Det är inte bra för Kjell. Han är ju så känslig just nu.
Ja igår var en helt underbar dag. Solen sken och värmde riktigt gott trots att det var 10 minus. Hoppas det blir så idag med.

Härligt när solen lyser........

utanför vår parkering.

Kjell var väldigt dålig igår. Han har jätteont i hela ryggen och båda sidorna. Går dubbelvikt och bena ser ut som ett c, så mycket "lutar" han. Ja han har inte så lätt för att gå överhuvudtaget.
Sköterskan kom ut och tog HB på han. Det var lågt igen bara sen i fredags så det blir till att han behöver få blod. Denna gången ska han få det här hemma. Han orkar inte med alla resor till sjukhuset.
Han fick även en sjukhussäng igår så nu sover han jättegott. Nu kan han köra sängen upp och ned och vinkla den hur han vill. Ja han sover ju för det mesta nu för tiden. Bena har börjat bli svullna och vattenfyllda och han har blivit mycket sämre på bara ett par dagar. Det verkar gå fort nu. Han har fått ännu starkare morfin och sköterskan ska komma ut och ge honom morfinsprutor.
Igår började symötet igen efter juluppehållet, men jag kunde inte gå. Hade sett så fram emot att träffa kompisarna igen och bara få umgås och mysa med lite handarbete, men tyvärr så blev det inget för mig denna gången. Nu är det två veckor tills nästa. Hoppas jag kan gå då. Fast nu får man nog rekna med att det blir lite si som så för min del. Synd :((
Annie och jag åkte ned till Vänersborg och handlade lite. Hämtade Jennie också för hon behövde lite mat också. Vi var en sväng inom Daniel också. Stackar han har så ont i ryggen och nacken, men han jobbar ändå. Han är duktig och ger sig inte i första taget. Han blev ju "avslängd" av trucken på jobbet och flög bort efter golvet. Troligtvis skadade han någon ryggkota eller så. Två gånger har han varit hos läkare, men de gör inte mycket. Ät Voltaren säger de, men det hjälper inte. Nu har de i allafall skickat en remiss till Näl för röntgen. Hoppas han snart blir bra. Han har haft ont nu i 4-5 veckor eller så.

Tack till er som skickat recept. Hoppas det kommer fler. Vill gärna testa dom innan jag lägger ut dom så kan jag både ta foto och provsmaka.... :)))
Mina egna recept är huvudsakligen från Norge och Sverige, men jag testar gärna från andra länder också.

Här kommer ett recept till:

Pajdegslängder (3stk).

Pajdeg:
6dl vetemjöl
300g margarin
1dl iskallt vatten
1tsk ättiksprit

Finfördela margarinet i mjölet med fingertopparna. Tillsätt vätskan och arbeta snabbt ihop till en deg. Låt vila några timmar i kylen.

Dela degen i tre och kavla ut till 10-12cm breda längder och lägg på plåt.

150g rökt skinka i strimlor
1 kvartsburk skivade champinjoner
1msk smör
vitpeppar, vitlökssalt
ca. 1½dl grädde
hackad persilja
grovriven ost

Fräs hastigt upp skinkstrimlorna, låt svalna och strö dom över den utkavlade degen.
Fräs champinjonerna i smöret, späd med grädden och låt koka ihop tills grädden nästan kokat in i svampen. Krydda med peppar och vitlök.
Strö persiljan på skinkan, bred svampen över, strö på riven ost.
Grädda i 225 grader.
**************************************

Ja detta var allt för idag.
Ha det gott alla.
Kram Lill.

Ett kort inlägg.

Hej på er alla.
Bara ett kort inlägg.
Kjell åkte in till sjukhuset igår och fick blod. Han kom hem igen idag, vid 19 tiden. Lite piggare är han nu. Och även jag, för inatt sov jag jättegott. Ingen som störde mig under natten.
Kjell går ju upp så många gånger per natt och det stör mig. Då kan jag inte somna om. Skulle det hända någon gång att jag inte vaknar när han går upp så vaknar Lima och går efter honom. När han går in på badet och stänger dörren, då kommer hon in och väcker mig.

Lima sover gott.

Jag snackade med Anneli från Palliativa Teamet och hon berättade att röntgen av Kjells höft inte visade någon cancer, men den visade istället att cancern har spridit sig i hela bröstet. Inte bra. Nu får han ännu starkare morfin. När de skulle sätta in nålen för att ge blod så var det jättesvårt. Hans blodådror spricker. De fick ta dit en som var specialist på att sätta dropp.
Så har han även fått en plats på ett sjukhem i Mellerud, Berg. Dit får han komma en vecka åt gången. Sen hemma tre veckor. Det är så att jag kan få vilat upp mig lite emellanåt. Det blir ju mer och mer att hjälpa honom med och jag måste orka. Sen blir det ju även bra för Kjell. Då får han träffa andra han kan snacka med.

Annars har det varit en lugn, fin dag idag. Annie och jag har städat, gjort mat och sen tittat på Tv.

Lite ljus tände vi också. Det är mysigt.

Började faktiskt sticka på ett par pulsvärmare till Jennie. Det var roligt att komma igång med något.

Ha det gott alla.

Kram Lill.

Trött, trött, alltid trött, men kan inte sova.

Hej på er alla.
Nu är kl.05.50 och jag har varit uppe i 2 timmar. Kan inte sova länge, bara ett par timmar åt gången. Vet inte riktigt hur jag ska kunna ändra på detta. Känner ju att jag inte mår bra av att inte sova.
Jag känner mig så modlös och tycker allt är jobbigt. Har inte lust med något nu för tiden.
ALLT känns som MÅSTEN.

Igår var Birte här och tog HB på Kjell. Det låg på 65. Så lågt har det aldrig varit. Han måste in idag och få blod, men han vill inte. Han tycker det är jobbigt att åka fram och tillbaka till sjukhuset. Fattar ju inte varför de inte tog ett HB på honom i måndags när han var på sjukhuset. Då kunde han fått blod innan han åkte hem igen. Han har också börjat få väldigt ont i vänster sida, precis under armen. Kanske är det lungan som "spökar". Det bör ju i allafall kollas upp. Flera gånger på natten får han ta extra morfin, ja även på dagen. Han har blivit så fruktansvärt mager också. Tycker så himla synd i honom.
Nu ligger han och sover. Hör honom snarka.

Jag vet inte riktigt vad som håller på att hända med mig själv. Varför är jag alltid så trött, men kan ändå inte sova? Jag ser ingen glädje i något längre, känner mig bara irriterad, arg och ledsen. Jag tycker jag börjar tappa minnet och få koncentrationssvårigheter. Kan påbörja en mening, men samtidigt som jag pratar glömmer jag vad jag skulle säga. Hittar inte ord. Samtidigt är jag rastlös, har svårt för att koppla av, har yrsel, ibland får jag ångest och hjärtklappning. Skrattar nästan aldrig, jag som alltid skrattat mycket.
Minsta lilla grej, som t e x att jag måste ringa ett samtal, skala potatis eller sätta på kaffe känns så jobbigt, precis som om det skulle vara en jättestor grej. Magen krånglar, jag mår illa, ofta har jag ont i huvudet och ibland får jag svårt att andas.
Jag VILL sova, men ligger bara där utan att kunna somna. Blir så arg på mig själv. "Varför inte sova när jag ändå ligger där", men det går inte.
När någon frågar mig "Hur är det"? så svarar jag "Jodå det är bra", men det är det ju inte. Utåt sett så låtsas jag som om allt är toppen.

Ja ja, det går väl över............ får man hoppas.

Ha det gott alla.

Kram Lill.