Visar inlägg med etikett morfin. Kjell.. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett morfin. Kjell.. Visa alla inlägg

lördag 29 januari 2011

En bra dag idag med förnyade krafter.

Hej på er alla.
Har inte haft tid eller ork att skriva tidigare. Det har varit för mycket dom senaste dagarna.

I förrgår, torsdag, så gjorde jag ju våfflor till Kjell. Andra gången han var uppe för att äta, vid två tiden, så åt han en våffla och tog en kopp kaffe. Vi satt och snackade lite och plötsligt säger han att han inte kan andas och känner sig konstig. Jag hann inte ens göra något innan han låg på golvet igen. Han hade ramlat ur stolen och under bordet. Vad rädd jag blev, ögona vrengde sig och han blev helt borta. Jag tänkte att nu dör han.
Sprang till telefonen och ringde hemvården. Sen lade jag en kudde under hans huvud och satte mig på golvet hos honom. Strök han över kinden, höll han i handen och snackade lugnt till honom. Det hjälpte.
Det tog 20-30minuter så var det två från hemvården hos oss. De fick upp honom och gav han en spruta.
Det är så svårt att se han såhär. Och han lider mycket av det själv. Nu vågar han nästan inte sitta uppe. Fick binda honom fast i stolen så han inte skulle ramla ur den igen.

Så kom min underbara Daniel och Sabine en tur. De hade med kinamat och presenter. Gulliga dom.

2kg hantlar och roll-on till att ha under ögonen. Precis vad jag önskade mig... :)))

Fredag var Annie och jag hos veterinär med Tekla och Lima. De har infektion i örorna så det blir mediciner i två veckor. 2800kr gick "kalaset" på. Sen ska vi tillbaka den 11/2 och kolla dom.

Våra "bebisar", inte så små längre. Lima 40kg. Tekla 39kg.

Igår gjorde jag räkmackor till oss. Det gillade Kjell. Gott att se honom äta, något han har varit dålig på i det sista.
Vid tio-tiden kom hemvården och gav morfinsprutan och satte på ett extra morfinplåster. Klockan elva hade jag bäddat ned Kjell och kunde sätta mig lite vid datorn. Vid tolv-tiden kröp jag under täcket och sov otroligt nog tills Lima väckte mig kvart över sju. Underbart att få sova så länge.

Kanske var det önskningen från Kati som slog in.......... Tack Kati för livsawarden. En award full av kärlek, ork, kraft, sömn, frid och glädje! Du är underbar Kati och har hjälpt mig mycket både genom din blogg, dina kommentarer och mail.

Ja det har Lena också. Tack.

I dag mår Kjell väldigt bra, än så länge i alla fall. Han fick sin spruta i morse igen och de bytte till nytt morfinplåster. Sen åt han lite risgrynsgröt och drack kaffe. Nu ligger han och sover.
Han var så gullig förut och kramade mig och sa att han är så glad han har mig. Jag är det bästa som har hänt han, sa han, och han älskar mig så mycket. Gott att höra.

Idag känner jag att jag har fått "förnyade" krafter efter att ha sovit så gott. Ska göra sådant som har hamnat på efterkälken som det heter. Tycker inte jag hinner med hemmet längre, ja eller orkar, men nu ska det grejas.

Ha det riktigt gott alla.

Kram Lill.

torsdag 23 december 2010

Da'n före Doppareda'n.

Hej på er alla.
Först vill jag önska alla mina läsare en riktig GOD JUL.
Hoppas ni alla har det lugnt och skönt utan stress och bara kan njuta.

God Jul. Merry Christmas. Hyvää Joulua. Boas Festas. Joyuex Noel. Frohe Weihnachten.

Så vill jag tacka Kati, Lena och Heidi för jättefina julkort. Blev glatt överraskad. TACK.

Och så vill jag tacka lilla Angel och hennes familj för julkortet som äntligen hittade vägen hit. Det knackade på dörren idag och en tjej stod utanför. Hon hade fått mitt julkort hem till sig. Inte konstigt att det tog tid, men nu har jag det.

Gullig hon är lilla gumman.

Ja nu är det da'n före doppareda'n. Vad fort det har gått. Ser fram emot morgondagen: JULAFTON. Hoppas vi får njuta av den.
Här är det 13 grader - ute. Tidigare idag var solen framme en stund och det var skönt. Nu har det mulnat på och det kommer lite snö.

I förrgår, tisdag, kom en sköterska från Palliativ Avdelning hit och snackade med oss. En helt underbar person. Hon började med att berätta lite för Kjell om vad dom kunde hjälpa honom med. Hon frågade om han förstog hur allvarligt sjuk han är och då började han gråta och sa bara: "Jag vet mer än vad ni tror, men jag vill inte snacka om det".
Å, vad ont det gjorde i mig.
Vi snackade lite om allt och vi fick reda på mycket vi inte visste om.
På kvällen hade Kjell och jag det riktigt trevligt. Han hade ett stort behov av att snacka och berättade från sitt liv, sina resor, bilar, bågskytte och mycket annat. Kjell har ju varit med i Sm i bågskytte och har många guldmedaljer, ja även silver och brons. Jag lät honom snacka och bara lyssnade. Vi satt uppe till nästan två på natten. När vi väl kom till sängs så kunde jag inte somna. Kunde inte sluta tänka. Innan fem var jag uppe igen så det blev ingen lång sömn. Inte konstigt jag får påsar under ögona och alltid är trött.
Jag kan inte heller sluta att tänka på att detta är Kjells sista jul. Hans matlust är det inget fel på nu efter han började med cortison så jag försöker ge honom allt han önskar sig. Syltefläsk, lutfisk, mannagrynspudding och en massa annat. Det känns precis som om han vill hinna smaka på allt en sista gång.

Igår kom en sköterska från Mellerud hit och tog Kjells HB. Det låg på 101 så han klarar sig tills måndag då vi ska till sjukhuset. Senare under dagen ringde hon från Palliativ och snackade lite med mig. Hon kunde tyvärr inte ge mig något hopp utan det är som det är.
Kjell har fått börja med en massa olika mediciner också nu. Även två olika Morfin. Lång och korttidsverkande.
Daniel och en kompis till honom, Jimmie, var här igår. Kjell sa något då som kom som en chock för mig ÄVEN om jag själv visste detta. Han sa "Jag är i slutskede nu", sen började han gråta. Jag tröstade honom, men sen fick jag bara gå därifrån och in på rummet och gråta jag med. Det gjorde så ont att få reda på att han VET.

Senare på dagen så bakade Annie och jag Serinakakor, Sandkakor, knäck mm. Var tvungen att ha något annat att tänka på.
Tidigt i morse var jag uppe och gjorde köttbullarna.

Annie, min underbara dotter. Vad skulle jag gjort utan henne? Hon är mitt stora stöd och min hjälp nu. Hon får stå ut med att jag ibland blir sur, arg och ledsen. Hon är den jag "avreagerar" mig på. Men hon är tålmodig, tröstar mig, snackar med mig och hjälper mig. Helt fantastisk är hon. Detta är ju inte lätt för henne heller. Hade jag kunnat dela ut en guldmedalj så skulle hon fått den. Hon är så jättegod och snäll mot Kjell också.

TACK min underbara Annie.

Men både Annie och jag försöker vara helt naturliga mot Kjell. Det är best för honom. Sen är ju även mina andra barn ett stort stöd för oss nu.

Så måste jag även berätta att jag fick ett telefonsamtal från Canada, från min morbror Willy. Va glad jag blev och va skönt det var att snacka med honom.


Lima vid granen.

"Undrar om det är någon julklapp till mig"

Detta var allt för denna gång.
Skickar en speciell God Jul hälsning till min kära vän i Trondhjem, Karl, och hans fru Toril. Hoppas ni får en fin jul.

Kram Lill.