Hoppas ni alla har det fint och inte stressar för mycket inför julen.
Här går allt som i "slow motion". Tycker inte jag hinner med det jag vill göra.
TRÖTT, jag är så trött i hela mig, men sover nästan inte. Den lilla stunden jag sover så drömmer jag så otroligt konstiga drömmar, elaka drömmar.
Kjell kom inte hem i måndags ändå. Dom gjorde cystoskopi på honom och urinblåsan är full av cancer igen. De skulle gjort en TUR-B operation på honom idag för att underlätta, men de hann inte med så det blir i morgon, onsdag. Tur-B är en skrapning av urinblåsan där de skrapar bort så mycket av cancern som möjligt. Då dröjer det lite innan den fyller urinblåsan igen. Tror det är 7'de gången han gör det nu.
Kjell har ringt flera gånger och gråter och är ledsen. Det gör så ont i mig varje gång jag snackar med honom. Får stålsätta mig för att inte börja gråta själv.
Hans HB har sjunkit igen så han får blod igen. Oroande att det sjunker så fort. Nu har han en massa slangar på sig och det tycker han inte om. Narkosläkaren var hos honom och han fick bestämma om han ville bli sövd eller inte. Han valde ryggmärgsbedövning. Är nog lite rädd för att inte vakna upp om han blir sövd.
TANKAR, jag har så många konstiga tankar. VILL INTE förlora honom..... vill inte, men måste. Hoppas bara jag får ha honom många veckor till. Och att han inte har ont och får lida. Han är den snällaste människa jag vet och får gå igenom allt detta.
Det känns som om jag är i ett tomrum just nu. Vet inte själv om jag vill tro på att jag ska förlora honom. Klarar liksom inte tro det, ändå vet jag att det är sant. Vad kan jag göra? Inget. Bara finna mig i det. Förbannade sjukdom som gör såhär. Vill ha tillbaka min älskade Kjell.
Så vill jag tacka alla som skickar kommentarer och mail till mig. TACK för era fina, tröstande ord. De gör så gott. Då känner jag mig inte så ensam.
RÄDD, ja jag är rädd. Rädd för att vara utan Kjell, rädd för hur livet ska bli sen, rädd för allt det för med sig. Men jag försöker vara stark. Försöker leva normalt, men det går inte riktigt. Ena stunden gråter jag, sen kan jag skratta, sen gråter jag igen.
Detta var allt för denna gång.
Ha det gott alla.
Kram Lill.
Stackare! Idag mår jag själv inte så bra, då min pappa, som också har cancer i urinblåsan, skall göra en urostomi. Det vill säga hela urinblåsan skall bort och ersättas med en påse på magen. Skrapningen lyckades inte, så nu får det bli detta istället. Han är ju inte alls lika sjuk som din Kjell, och min oro kanske inte ens är befogad, men orolig är jag. Håller tummarna att din Kjell får komma hem snart så ni får en jul tillsammans! Kram å tack än en gång för den fina tomten!
SvaraRadera