Hej på er alla.
Ny vecka med nya möjligheter.
Ja här sitter jag och känner mig glad och nöjd. Har, som ni som känner mig säkert förstått, mått ganska risigt i det sista. Inte nog med förkylningen som aldrig vill ge sig, utan ALLT har varit jobbigt sen ett par månader tillbaka. Jag har varit arg på allt och inget, lessen, inte kunnat sova, gråtit mycket, ja jag har helt enkelt varit nere i ett "svart hål". Jag som alltid brukar vara pigg o glad, har varit grinig och vresig, fyyyy så vill jag inte vara. Nu får det vara STOPP!!
Nu kommer den "RIKTIGA" Lill tillbaka.
Kan inte ursäkta mig med annat än att det blivit för mycket genom åren som gått. Nu kom det ikapp mig. Inte lätt att alltid vara stark.
En liten Resume i grova drag: Våldtagen, sparkad, slagen, påhoppad med knivar, ja misshandlad i flera år tills jag fick hjälp av Kvinnojouren, ensam med 5 barn, min ena dotter var ett hårsmån från döden då hon var 22år, hon överlevde, men blev aldrig sig själv igen, var med när min pappa dog i 2005, (jag och min ena bror var med honom in i det sista), 2006 fick min man en stroke och blev delvis förlamad i vänster sida, sen slet jag och min son i flera veckor med att få tömt hans firma och såld den, min dag började hos Kjell på sjukhuset där jag var hela dagen, eftermiddagen, kvällar o nätter var det att kämpa med firman, sen i 2008 var jag nästan 3 månader på sjukhemmet i Norge hos min mamma och hjälpte till att sköta henne tills hon dog, min man fick cancer i urinblåsan, njurarna och lungorna, skötte honom hemma tills han dog 17/2 2011. Han dog hemma dagen innan min födelsedag.
Jag brukar aldrig klaga över något eller berätta om detta. Sitter snällt och lyssnar på andra när de berättar om sina problem. Jag vill inte vara svag, men nu kom allt över mig.
Sen igår hände något som nu gör att jag mår gott igen. Nu finns det bara en väg och det är uppåt.
 |
| Ja så klättrar jag upp igen då...hihi |
 |
| Och mina RIKTIGA vänner är jag så glad för att ha. |
Ha det gott alla.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar