torsdag 13 januari 2011

Trött, trött, alltid trött, men kan inte sova.

Hej på er alla.
Nu är kl.05.50 och jag har varit uppe i 2 timmar. Kan inte sova länge, bara ett par timmar åt gången. Vet inte riktigt hur jag ska kunna ändra på detta. Känner ju att jag inte mår bra av att inte sova.
Jag känner mig så modlös och tycker allt är jobbigt. Har inte lust med något nu för tiden.
ALLT känns som MÅSTEN.

Igår var Birte här och tog HB på Kjell. Det låg på 65. Så lågt har det aldrig varit. Han måste in idag och få blod, men han vill inte. Han tycker det är jobbigt att åka fram och tillbaka till sjukhuset. Fattar ju inte varför de inte tog ett HB på honom i måndags när han var på sjukhuset. Då kunde han fått blod innan han åkte hem igen. Han har också börjat få väldigt ont i vänster sida, precis under armen. Kanske är det lungan som "spökar". Det bör ju i allafall kollas upp. Flera gånger på natten får han ta extra morfin, ja även på dagen. Han har blivit så fruktansvärt mager också. Tycker så himla synd i honom.
Nu ligger han och sover. Hör honom snarka.

Jag vet inte riktigt vad som håller på att hända med mig själv. Varför är jag alltid så trött, men kan ändå inte sova? Jag ser ingen glädje i något längre, känner mig bara irriterad, arg och ledsen. Jag tycker jag börjar tappa minnet och få koncentrationssvårigheter. Kan påbörja en mening, men samtidigt som jag pratar glömmer jag vad jag skulle säga. Hittar inte ord. Samtidigt är jag rastlös, har svårt för att koppla av, har yrsel, ibland får jag ångest och hjärtklappning. Skrattar nästan aldrig, jag som alltid skrattat mycket.
Minsta lilla grej, som t e x att jag måste ringa ett samtal, skala potatis eller sätta på kaffe känns så jobbigt, precis som om det skulle vara en jättestor grej. Magen krånglar, jag mår illa, ofta har jag ont i huvudet och ibland får jag svårt att andas.
Jag VILL sova, men ligger bara där utan att kunna somna. Blir så arg på mig själv. "Varför inte sova när jag ändå ligger där", men det går inte.
När någon frågar mig "Hur är det"? så svarar jag "Jodå det är bra", men det är det ju inte. Utåt sett så låtsas jag som om allt är toppen.

Ja ja, det går väl över............ får man hoppas.

Ha det gott alla.

Kram Lill.

3 kommentarer:

  1. Hei , det er trist og høre at dere sliter så mye . Kan ikke komme med så mye trøst men du skal vite at jeg tenker på dere . Skulle ønske jeg kunne svingt tryllestaven sånn at alt blei bra igjen .
    Jeg sliter selv med og sove om nettene men det er noe annet , sliter med store smerter i knærne .
    Håper at det blir bedre for dere etter hvert , ha en fin dag om det er mulig : ) . Stor klem fra meg : )

    SvaraRadera
  2. Att du mår som du mår är väl inte så konstigt, när Kjell mår som han gör. Precis de symptomen som du beskriver berättade min styvmor att hon hade i december innan pappa åkte in för sin stora operation. Stres/osäkerhet/orolighet är det ju i grund och botten. Försök ta det lugnt och framförallt ha egentid. Kram

    SvaraRadera