Äntligen somnade min lilla katt, Happy. Tycker så synd i henne. Hon fattar nog inte vad som händer i kroppen. Löper för första gång och bara går runt och skriker. Nej, det får bli kastrering nästa månad.
Hon vill så gärna gå ut, men jag vill inte ha en massa kattbebisar att ta hand om, så hon får vänta tills hon är kastrerad och våren kommer. DÅ ska hon få gå ut :)
Jag går här själv och väntar på våren. Nu finns det inte så mycket att göra. Baka lite, pyssla lite, titta på tv, elda i pannan, titta på fåglarna, samla krafter tills jag kan greja ute, men då ska det bli fart.
Upp med växthuset, (vad härligt att se allt som odlas och gror fram), bygga en altan, göra rabatter och plantera. Jennie ska måla klart huset och jag ska måla fönster. Sen ska Daniel kitta om dom alla. Det ska bli så underbart.
Just nu känns det som om jag gått i ide.
Jag smilar och ler och låtsas som om allt är bra, men det sista året innan jag flyttade hit har tagit hårt på mig. Det tror jag alla ni som känner mig har förstått. Jag har ramlat helt ner i botten, jag var död, men "kom tillbaka", så nu finns det bara en väg att gå, uppåt.
Jag är så tacksam mot Eva och Caj som gett mig denna chansen att kunna må bra igen. De är så helt underbara, trots egna motgångar så finns de alltid där med en hjälpande hand. Och min Daniel, Annie och Jennie finns alltid där för mig. Och Bertil såklart.
Nu måste jag bara bli stark och kämpa, så ska allt bli bra.
Detta var allt för denna gång.
Ha det gott alla.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar