Vilket trist väder det är idag. Lika trist och grått som jag känner mig.
Vaknade i morse av att jag gråt. Drömde om Kjell i natt. Han var hos mig, men försvann och jag letade och letade, men kunde inte hitta honom. Ja det var massa mer detaljer, men det går jag inte in på.
Jag fattade inte med en gång att det var jag själv som gråt. Drömmen var så verklig.
Underbara Lima hörde mig och kom och gosade.
Jag och min underbara Lima.
Fredag 1 april 2001.
Men nu har jag känt mig så nedstämt hela dagen efter detta. Så trist liksom.
Trodde ju aldrig att det skulle bli såhär svårt. Nu är det 1 månad och 17 dagar sen han dog. Det är inte så lång tid, men känns ändå som en evighet. Jag saknar honom bara mer och mer. Blir liksom sårare inuti mig själv och det kommer en massa tankar, frågor och känslor. Känner typ en rädsla också. För framtiden och för hur jag ska klara av att vara utan Kjell.
Jaja, det går ju inte att ändra på detta. Måste bara klara av det.
Är så otroligt glad för mina underbara vänner. De alla gör att jag orkar med. Alla kommentarer, sms, telefonsamtal och mail ger mig så otroligt mycket. Bara ett litet ord räcker till att jag mår bättre. T e x Kati som skickar kort med ett kram. Det gör mig bara sååå gott.
Sen är jag inte så bra på att höra av mig själv just nu, men det kommer.
I fredags hade jag ju lite folk här. Bara en stilla rolig, underbar kväll med mat, dryck och lite dans. Micke Muster gick på hög volym. (Och mycket annan musik såklart).
Min bror Janne och Rita från Trollhättan.
Bertil, Sanna och jag.
Marika o jag.
Bertil o Jennie.
Sanna.
Janne och Sanna.
Puss puss.
Janne och Jennie.
Vid halv två, två åkte alla hem, utom min bror, Janne, som sov över här. Det var så mysigt att ha honom här och att äta frukost tillsammans och kunna sitta och snacka i lugn och ro.
Utpå dagen kom Marika och vi satt och pysslade till kvällen. Hon är en underbar vän.
Ja detta var allt för idag.
Ha det gott alla.
Kram Lill.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar